Fredag 8 maj 2015

imageSista dagen på communityprojektet för den här gången. Eftersom skolorna öppnade i tisdags efter en månads lov var det dags att åka till Mkoba school för att hjälpa till i special needs class för barn som halkat efter i sina ordinarie klasser och därför behöver extra hjälp.

Vi kom dit runt nio och fick presentera oss. Maddie och jag var nya ansikten eftersom de andra hade träffat barnen i onsdags när vi var på rhinoutflykt. Barnen ville direkt att jag skulle sitta bredvid dem och sen fick jag hjälpa dem med missing numbers och lite stavning. Det var väldigt roligt och utmanade att jobba med dessa barn, helt annorlunda (såklart) mot att undervisa barnen på drop in.

I slutet gjorde vi ett stavningstest på shona, dvs det största språket här. Vissa ord kunde jag (shumba=lejon, nzou=noshörning, shona, Zimbabwe), några tog jag på ljudet men några var helt omöjliga. Skrapade iallafall ihop 7/15 vilket man ju får vara nöjd med. Roligt var att vissa av barnen försökte be om hjälp men jag var ju minst lika clueless som de… Sen älskar de klistermärken så när vi hade rättat fick alla barn med 10 rätt eller mer varsitt klistermärke.

I klassen är det 22 barn som egentligen behöver individuell undervisning på en lärare så vår hjälp är guld värd. Förra året hjälpte volontärer och läraren 15 elever tillbaka till sina ordinarie klasser!

När vi sedan skulle åka tillbaka vid lunch och gick ut på skolgården var det som att vi var kändisar, särskilt blonda Ida och jag. Alla barn (ca till min höft höga) kom springandes emot oss och ville ha kramar och highfives. Galet!

Tillbaka på Antelope Park åt vi lunch skulle sedan ge oss iväg ut på en bush ride. Jag som bara har ridit en gång i mitt liv för tre veckor sedan var smått livrädd när jag hoppade på Olympic och var det de första 15 minuterna innan jag kortade den ena stigbygeln så att de blev lika långa och jag inte behövde vara rädd för att falla av. Sedan red vi iväg och såg wilderbeast, impala, red heart beast och supernära giraffer (vi var rädda att ena hanen skulle sparka oss). Med andra ord en lyckad bushride. Sedan återvände vi till camp för att hämta våra väskor – vi skulle nämligen sova under stjärnorna.

En 20 minuters ritt senare kom vi fram till platsen där vi skulle sova. Där fanns elva bäddar på höbalar, en brasa, matbord, kockar och tre tält för de som inte ville sova ute. Det första som hände var att de som ville fick bada med hästarna i sjön precis bredvid. Jag bangade pga var livrädd att bli kall (det är ca 10 grader här på nätterna) men Elin, Zohar och Brittney red ner i vattnet vilket kan ha varit det roligaste jag har sett. Sedan satt vi vid brasan innan det var dags för trerätters middag: butternutsquash soup till förrätt; potatis, grönsaker, ris, omelett och sallad till varmrätt (Michelle hade missat att säga att vi var två vegetarianer vilket gjorde vår mat sisådär); banoffeepaj till efterrätt (himlen!). Underbar middag men massa intressanta samtalsämnen. Sedan satte vi oss vid elden och snackade, grillade marshmallows och hade väldigt roligt. Vid kanske tio halv elva var vi alla så trötta att vi bestämde oss för att gå och sova i kylan (det enda vi hade var filtar så jag sov med tre tjocktröjor, luvan på och ullsockor så frös mest om ryggen eftersom jag låg som en liten boll). Innan vi somnat lät det som att två av hästarna var lösa. Roligaste var att jag senare vaknade av att en häst stod och åt från höbalen bakom mitt huvud! Vaknade också av månen som jag trodde var en ficklampa i mitt ansikte. Hela natten var otroligt stjärnklar vilket ju var hur vackert som helst men jag var ganska kall och sov därför inte jättemycket….

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s